Fritidshem

Kommunen är skyldig att erbjuda fritidshem till elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola vars vårdnadshavare arbetar eller studerar, eller utifrån elevernas egna behov. Friskolor har ingen sådan skyldighet men de flesta fristående F-3 skolor har även fritidshem.

Fritidshem erbjuds till och med den vårtermin som elever fyller 13 år. Öppen fritidsverksamhet kan erbjudas från och med höstterminen det år elever fyller 10 år. Fritidshem ska erbjudas under den del av dagen som de inte deltar i den timplanebundna verksamheten samt under loven. Det finns inga särskilda regler för hur länge fritidshemmet ska hålla öppet. Fritidshem erbjuds vanligen inte under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Egna behov

Exempel på elevers egna behov av fritidshem kan vara att de har annat modersmål än svenska, bor i glesbygd eller att vårdnadshavarna är arbetslösa, sjukskrivna alternativt deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är däremot inte garanterat att alla elever som till exempel har sjukskrivna vårdnadshavare får fritidshemsplats. Detta bedöms och beslutas av dig som rektor i samverkan med lärare, elevhälsoteam och vårdnadshavare.

Skollagen och läroplanen

Fritidshem styrs av skollagen och läroplanen (LGR 11). Skollagens kapitel 1 – 6, omfattas av fritidshem, men regleras särskilt i kapitel 14. I läroplanens del 1, 2 och 4 beskrivs fritidshemmets uppdrag. Den fjärde delen av läroplanen är enbart riktad mot fritidshem och där betonas vikten av målinriktad undervisning. Fritidshem räknas inte som en egen skolform utan ska komplettera förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.

Det finns ingen kursplan eller timplan för fritidshem. Fritidshemmet har även ett omsorgsuppdrag beroende på vårdnadshavarnas olika arbetes - och studietider.

För att skapa en stabil och effektiv arbetsorganisation behöver du som rektor vara väl insatt i fritidshemmets uppdrag.
Enligt läroplanens fjärde kapitel ska undervisningen utgöra en helhet där omsorg, utveckling och lärande ingår. Undervisningen ska bedrivas på ett sätt som kompletterar den obligatoriska undervisningen i skolan. Fritidshem ska dessutom erbjuda sina elever en meningsfull fritid, rekreation och främja allsidiga kontakter samt social gemenskap.

Pedagogiken utgår från ett grupporienterat arbetssätt. Det finns inga kunskapskrav för elever, utan verksamhetens kvalitet bedöms på annat sätt. I fritidshem betraktas elevgrupper som självklara resurser och kvaliteten mäts på verksamhetsnivå, inte individnivå

Undervisningen ska behandla språk och kommunikation, estetiska uttrycksformer, natur och samhälle, lekar, fysiska aktiviteter och utevistelser. I dessa områden ingår till exempel matematik, digitala verktyg, normer och regler. (Ur Läroplanen)

Undervisning, lekar, fysiska aktiviteter och utevistelser.

För att fritidshemmen ska fungera väl och utvecklas behövs planering, genomförande och uppföljning, dvs ett systematiskt kvalitetsarbete. Personalen planerar och utvärderar aktiviteter och rektorn stödjer arbetet så att lärande och utveckling hos eleverna främjas. Som pedagogisk ledare har du en viktig roll för undervisningens kvalitet och måste därför vara medveten om att elevernas förmågor ska utvecklas. Du kan stödja fritidshemmet med olika kvalitetsfrågor som utmanar personalen till att planera och genomföra undervisningen med större fokus på lärandet än görandet.

Exempel på kvalitetsfrågor

Hur utvecklades elevernas förmågor att lösa vissa problem som uppstod?
På vilka sätt har elevernas kreativa förmågor visat sig?
Hur har både pojkarna och flickorna fått tillräckligt med talutrymme, inflytande och delaktighet i aktiviteten?

Tänk på!

Ta inte över lärarnas pedagogiska beslut. Då riskeras deras legitimitet att förloras. Dessutom bygger du upp en fasad och förväntas sköta vissa saker i lärarnas uppdrag även i fortsättningen. Ta däremot initiativ för pedagogiska samtal, uppmuntra till kritiskt förhållningssätt och ställ pedagogiska förväntningar på lärarna. Som rektor är du chef för såväl lärarna som övrig personal i fritidshemmen. Tänk på att fritidshemmens medarbetare kan ha flera uppdrag under dagen men skilj på det som avser den fritidspedagogiska kompetensen.

Inomhusmiljön

Huvudmannen ska tillhandahålla lokaler med utrustning som behövs för att uppfylla utbildningens syften. Rektor ansvarar för att inomhusmiljön stödjer att eleverna mår bra, känner sig trygga och får möjlighet till både livliga och lugnare aktiviteter i såväl små som större grupper. Lokalerna ska vara tydligt avgränsade så att elever kan vila, samtala, lyssna på musik, läsa, leka och röra sig fritt på olika sätt. Fritidshem delar ofta lokaler med förskoleklasser och övriga skolan. Hur lokalerna ska användas behöver vara tydligt för alla involverade för att undvika stress och oordning. Ta därför ansvar för att personalen vet vad som gäller och hur man gemensamt kan använda lokalerna på bästa sätt.

Som rektor är du ansvarig för fritidshemmets inre organisation och kvalitet. Du tar slutgiltigt beslut om hur personalen fördelas på bästa sätt. Det innebär inte att du bör arbeta fram tjänstefördelningen helt på egen hand. Processa fram organisationen tillsammans med din personal utifrån de behov som finns för såväl fritidshem som skola.
Fritidshemmets grupper behöver inte följa skolklassernas, men det är vanligt att de organiseras utifrån skolans åldersgrupper. Vanligen sker större förändringar inför ett nytt skolår men ibland kan förändringar även behöva göras under året.

Genomför dialoger med personalen före beslut. Ofta blir organisationen bättre om den skapas tillsammans med personalen. Elevers ålder och förmågor kan påverka hur fritidshemmet bör organiseras. Andra faktorer är personalens kompetens, utformningen av lokalerna, elevernas närvarotider, tillgängligheten till utomhuspedagogik och andra aktiviteter.

Anpassa grupperna

Utifrån detta kan ändamålsenliga grupper skapas. Gruppstorleken måste vara anpassad så att eleverna kan vara trygga och tillgodogöra sig målen i läroplanen. Grupperna ska inte vara större än att det finns förutsättningar för personal och elever att skapa nära och goda relationer. Hur många elever som närvarar kan variera under dagen utifrån deras vistelsetid. Kanske är det därför ändamålsenligt med fler grupper vid skoltiden slut där vissa grupper slås ihop vid en viss tid? I andra fall kanske gruppindelning utifrån aktiviteter är bättre? Ha i åtanke att yngre elever, elever i behov av särskilt stöd, med sociala svårigheter eller ett annat modersmål än svenska gynnas mer av mindre grupper.

Huvudmannens resursfördelning är förstås viktig i planeringen. Det är bra om huvudmannen och rektorn har en dialog i samband med resursfördelningen och utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Se till att tillräckligt utrymme, även ekonomiskt, ges för fritidshemmet.

Tips vid tjänsteplanering!

• Tjänsteplanera i god tid inför nytt läsår. Påbörja gärna processen under tidig vårtermin.
• Det är vanligt att personal i fritidshemmet även har andra uppdrag inom skolan. Utgå först från fritidshemmets behov när bemanningen planeras och se därefter vilket annat utrymme som finns.
• Se till personalens utbildning och kompetenser, så att fritidshemspedagogisk kompetens kan användas på bästa sätt under hela skoldagen.
• Närvara så ofta du kan på fritidshemmet. Inför nytt läsår eller termin kanske det behövs förändringar i organisationen? Genom din närvaro skapar du en egen uppfattning som hjälper dig att tjänstefördela.
• Gör barnkonsekvensanalyser tillsammans med personalen. På det sättet kan ni skapa en gemensam bild över de personella resurserna. Vid större förändringar och beslut kan det krävas längre och djupare analyser som genomförs både i fritidshemmet och i samverkan med huvudmannen. Vid ordinarie årsplanering kan det räcka med ett antal uppföljningsfrågor.
• Involvera skolans/fritidshemmets fackliga samverkansorgan i tidigt skede av tjänsteplaneringen så att det ges möjligheter till delaktighet och förståelse för processen och dina framtida beslut.
• Antalet elever påverkar tjänstefördelningen, men ta även hänsyn till individers och elevgruppers förmågor samt de fysiska miljöernas utformningar.
• Var transparent i processerna så att personalen kan vara aktivt delaktig.
• En transparent ledarstil skapar öppenhet och involverar personalen, vilket kan göra att du slipper försvara dina slutgiltiga beslut. Enstaka beslut kan däremot behöva förklaras särskilt för personalen. För att komma ihåg vad som ligger bakom besluten kan det vara till hjälp om du dokumenterat vissa ställningstaganden.
• De flesta som arbetar i fritidshem har semesteranställning. Kommunen har dock inte rättighet att stänga alla fritidshem samtidigt för till exempel lov. Kommunens fritidshem kan behöva samverka under semesterperioder då endast ett fåtal har behov av att gå på fritidshem. För att tillgodose elevernas behov av trygghet och kontinuitet är det bra att planera tjänstefördelningen så att personal som eleverna redan känner kan arbeta under den period som fritidshemmen förläggs på annan plats än vanligt.
• Tänk också på avståndet mellan det tillfälliga fritidshemmets placering och barnets hem.

Som rektor ansvarar du för att personalen kan planera och följa upp. Det handlar inte enbart om antalet timmar utan om hur man kan genomföra planering av god kvalitet. Att klämma in korta och spontana planeringstillfällen i det vardagliga arbetet ger ofta sämre resultat än schemalagd och sammanhängande planering.
För att underlätta schemaläggningen bör du diskutera planeringen med lärare och övrig personal. På det sättet involveras lärarna och kan påverka planeringstiderna. Pröva gärna schemat under en viss period och utvärdera därefter hur det fungerat. Betrakta utvärderingen som ett lärandetillfälle och summering av erfarenheter som är viktiga i kvalitetsarbetet.

Exempel:

• beskriv syftet med planeringstillfället,
• undervisningens syfte,
• mätbara mål,
• förväntade effekter,
• eventuella fallgropar,
• uppföljningar,
• utvärderingsmetoder,
• ansvarsfördelningar.

Effektivisera planeringsmötena:

Som pedagogisk ledare tar du ansvar för att lyssna, stödja och ställa frågor utifrån lärarnas diskussioner. Då får du koll på mötenas kvalitet och hur organisationen fungerar. Det är viktigt att du som pedagogisk ledare närvarar vid några av lärarnas planeringstillfällen. Planera in din närvaro i ett gemensamt kalendarium. Givetvis kan det inträffa saker som gör att du måste prioritera andra arbetsuppgifter, men det är inte lika allvarligt som att du inte närvarar på grund av ostrukturerad planering.

• En av lärarna tar rollen som samtalsledare och därmed extra ansvar för att kollegorna får talutrymme och lyssnar på varandra.
• En annan lärare dokumenterar det som sägs och beslutas. Låt samtliga få möjlighet att pröva dessa roller så att rollfördelningen varieras vid mötena.
• Lärare i fritidshem och annan personal har olika ansvar för undervisningens planering, genomförande och utvärdering även om alla har en roll att fylla. Detta bör återspeglas i en tid som avsätts för uppdraget.
• Avsätt tid för gemensam samling.

All personal ska ha möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla professionen och fritidshemmet, både individuellt och kollegialt för att fylla de behov som finns i arbetsgruppen. På så sätt känner medarbetarna att den är meningsfull. Planera med hänsyn till fritidshemmets förbättringsbehov. Ta stöd av forskning och beprövad erfarenhet.

• Utbildade lärare ska erbjudas kompetensutveckling som motiverar till att arbeta kvar i fritidshem.
• Övrig personal bör stimuleras till att vilja studera till lärare mot fritidshem.

Huvudmannen kan stötta för att se vilka möjligheter till utbildning som finns. Det kan handla om att påbörja lärarutbildning men även om att delta i särskilda program för redan yrkesverksamma. Uppmärksamma och planera kompetensutvecklingen vid medarbetarsamtalen och i det systematiska kvalitetsarbetet.

Fritidshem kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för exempelvis planering. Vanligen sker detta två dagar per termin för personalutbildning och planering. Fritidshemmen får dock inte neka omsorg under dessa dagar utan måste kunna erbjuda ett godtagbart alternativ. Att skapa gemensamma personalutbildningar i en hel kommun kan därför vara svårt. Ibland kan skolpersonal stötta upp så att det går att ha en gemensam utbildning. Huvudmannen behöver ha en beredskap med vikarier så att inte fritidshemmet behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall.

Som rektor ansvarar du för att fritidshemmet, förskoleklassen och skolan samverkar. Du tjänsteplanerar och planerar samverkan tillsammans med personalen. Då samverkan fungerar kan personalen planera och följa elevernas utveckling löpande. Fritidshemmets och skolans pedagogik möts och kompletterar varandra så att all personal ser hur eleverna utvecklas och vilka behov som finns framöver.

Tänk på!

• Arbeta fram en balans mellan personalens arbetstider på fritidshem och i skolan i samarbete med fackliga samverkansorgan. Ta hänsyn till såväl lärarnas arbetsmiljö, elevernas trygghet och lärande som fritidshemmets behov.
• Personalen i fritidshem ska ha som mest energi när de är verksamma där. Antalet timmar i fritidshem och skola har betydelse, men är inte helt avgörande. Det måste vara tydligt när man arbetar i skolsamverkan (utifrån fritidshemskompetensen) och när man har ett annat uppdrag, som exempelvis stöd för elever eller vuxna.
• Som rektor ansvarar du för att ge lärarna förutsättningar till samplanering av undervisning, roller och ansvarsfördelning. Det bör ske i processer och i god tid före ett nytt läsår eller termin. Följ upp hur rollerna och ansvarsfördelningen upplevs av personalen exempelvis i samband med arbetslagsmöten, avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och vid medarbetarsamtal. Tänk på att förlägga tiden med hänsyn till elevernas behov. Det kan lösas på olika sätt, genom gemensam planering när fritidshemmet är stängt, eller genom att delar av personalen samplanerar vid olika tillfällen. Det är viktigt att det finns tid för olika grupper att samplanera.
• För personal som arbetar i både fritidshem och skola behöver ofta ”ställtid” planeras in, det vill säga tid att ställa om mellan de olika uppdragen för att ta emot elever på ett professionellt sätt.
• Lärare i fritidshem har även behörighet i ett eller flera skolämnen. Du som rektor avgör hur stor del av tiden som ska läggas på respektive uppdrag och hur det påverkar planeringsmöjligheter för de olika delarna, samarbetsytor, arbetstidsavtalet m.m.
• De kompetenser som lärare i fritidshem har i konflikthantering (främjande och förebyggande) kan vara ett stöd för hela skolan. Lärare i fritidshem kan t ex organisera rastaktiviteterna. Fritidshemslärarnas del i rastverksamheten kan diskuteras i exempelvis skolutvecklingsgrupp, samverkansgrupp, trygghetsteam, arbetslagsmöten och vid arbetsplatsträffar. Eleverna kan involveras genom elevrådet. Härmed inte sagt att en skolsamverkan av god kvalitet måste utarbeta en organiserad rastverksamhet. God skolsamverkan bygger på att elevernas utvecklingsbehov tillgodoses.

Här finns exempel på rutiner som även kan gälla för skolan. Som rektor har du det yttersta ansvaret att se till att rutinerna följs. Upprätta dem inte helt på egen hand! För att rutiner och regler ska bli användbara bör personalen vara delaktig när de utformas och förankras hos eleverna. Personalen, elever och vårdnadshavare är ju de som dagligen följer rutinerna.

Exempel på rutiner:

• Tillsynsansvaret mellan personal och vårdnadshavare vid lämning och hämtning.
• När elever hämtas av personer som inte är deras vårdnadshavare.
  Hämtning och lämning vid växelboende.
• Vad som gäller när elever bestämmer sig för att gå hem till varandra efter fritidshemmet.
• När vårdnadshare vill att deras barn ska gå direkt hem efter exempelvis en utflykt.
• Hur personalen ska meddela rektor om vilka elever som följer med på utflykter och liknande aktiviteter utanför skola/fritidshemsområdet. Detta är viktigt om det skulle inträffa en olycka.
• Tillsynsansvaret mellan fritidshemmets personal och skolans personal på både morgon och eftermiddag vid överlämningar.
• Den dagliga inskrivningen och utskrivningen av elever.
• Inledning/avslutning av dagen med ett fåtal elever på fritidshem som annars har flera avdelningar. Övergångar mellan lämning och hämtning.
• Vid misstanke om att vårdnadshavare är påverkade av alkohol/droger.
• Sådana situationer kan vara i behov av snabba åtgärder. Till exempel när en vuxen hämtar med ett fordon.
• Lov (tex. information till och från vårdnadshavare).
• Att anmäla antalet elever som ska äta frukost och mellanmål. Rutinerna kan även gälla antalet elever som ska äta lunch på loven.
• Allergier och kostintolerans.
• Inskrivningar.
• Inskolningar och överlämningar.
• Hur vikarier ska ta del av sådant som måste fungera i vardagen (till exempel allergier).
• Förbättra rutinerna löpande
• Följ upp och utvärdera rutinerna.
• Bestäm hur och när rutinerna ska utvärderas.
• Gör en förbättringsplan tillsammans med personalen där det tydligt står vad som behöver förbättras, ansvar och när det ska vara klart.