Debatt: Skolan har ledarkris i den ekonomiska krisens fotspår

För att behålla skickliga skolledare i skolan uppmanar Sveriges Skolledare arbetsgivarna att utgå från industrimärket även för skolledares löneökningar. Att skolledare långt ifrån kompenseras lönemässigt för deras ansvar får konsekvenser för barnens och elevernas kunskapsutveckling.

Skolledarnas betydelse för barn och elevers utveckling är fundamental – såväl för tillväxten i Sverige som för den gemensamma bildningsresan. Skolledarna är garanter för att skolan lever upp till statens krav, och det är välbelagt att ett långsiktigt hållbart ledarskap får effekter på barnen och elevernas kunskapsutveckling. Det är inte för inte som många kallar skolledare Sveriges viktigaste chefer.

Men Sverige förskolor och skolor står inför en allvarlig ledarkris som kan få vida konsekvenser för såväl enskilda barn och elever, som samhället i stort.

Det rådande ekonomiska läget med hög inflation påverkar alla delar av arbetsmarknaden. Industrins parter har detta till trots enats om ett märke på 7,4 procent på två år som ska vara vägledandande för arbetsmarknaden i stort. När vi nu vet vilka lönenivåer som arbetsmarknadens parter fastställt som skäliga, är det viktigt att säkerställa att skolledarnas löner hänger med.

Landets skolledare omfattas huvudsakligen av löneavtal utan centralt fastställda utrymmen. Men på grund av de osäkerhetsfaktorer som idag råder på arbetsmarknaden och att alla påverkas av vad som händer i omvärlden, är vår uppfattning att årets märke även bör vara utgångspunkten och golvet för löneöversynerna för landets skolledare. Om de arbetsgivare som redan genomfört 2023 års löneöversyner har lagt nivån lägre än det fastställda märket, förordar vi att arbetsgivarna justerar lönenivåerna, alternativt att de redan nu säkrar upp för högre lönenivåer under 2024.

Sveriges Skolledare vill ta ansvar för att inte driva på inflationen. Men trots det är det viktigt att poängtera att detta ansvar inte innebär att skolledare ska stå tillbaka i jämförelse med andra professioner på arbetsmarknaden. De arbetsgivare som inte investerar i skolledarnas löner kommer att få betala höga alternativkostnader i form av en ännu högre omsättningstakt av såväl skolledare som lärare som ser kontinuiteten i ledarskapet som en viktig parameter när de väljer arbetsgivare.

För kontinuiteten i ledarskapet är redan ett stort problem. Åtta av tio skolledare har bytt jobb de senaste fem åren, vilket innebär att Sverige idag har den högsta skolledaromsättningen i hela OECD. Lönenivån är sannolikt en anledning till att många skolledare byter jobb i förtid. Vi kan konstatera att en hög omsättningstakt med höga kostnader för nyrekryteringar och periodvis dubbla löner vid byte av skolledare, är betydligt dyrare än att prioritera skolledare i årets löneöversyner.

Vår uppmaning är att arbetsgivarna sätter skolledarlönerna i framsätet. Att investera i skolledare i det kommunala budgetarbetet är att investera i Sveriges framtid, det är en enkel ekvation.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare

Debattartikeln har publicerats i Nerikes Allehanda, Sydsvenska Dagbladet och Hallandsposten