Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande
Sveriges Skolledare skärper säkerhetsarbetet
Sveriges Skolledare har antagit nya politiska ställningstaganden om säkerhetsarbetet i förskola och skola samt beslutat om en kris- och beredskapsstadga som ska gälla vid höjd beredskap. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetsläge med ökade krav på både skolor och fackliga organisationer.
- Våra medlemmar behöver rutiner, praktiskt stöd och en arbetsmiljö som håller. Med dessa beslut stärker vi både förbundets beredskap och vårt stöd till skolledare i vardagen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare.
Ställningstagandet tydliggör skolledares behov och förutsättningar i en vardag med ökade säkerhetskrav, medan kris- och beredskapsstadgan säkerställer att förbundet kan fungera stabilt om säkerhetsläget skärps. Tillsammans stärker de både skolledarnas och förbundets beredskap i en tid då ansvar, trygghet och kontinuitet blivit allt viktigare.
Trygg och säker förskola och skola
De senaste årens förändrade omvärldsläge har ökat trycket på förskolor och skolor. Rektorer får fler uppgifter kopplade till säkerhet, brottsförebyggande arbete och hantering av incidenter. Det nya ställningstagandet tydliggör förbundets syn på skolledares ansvar och vilka förutsättningar som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras.
Dokumentet lyfter behovet av riskbedömning, resurser och utbildning innan nya uppdrag införs. Det betonar att rektors kärnuppdrag inte får trängas undan och att skolledare inte ska utsättas för ökade risker för hot och våld när lagstiftaren tillför nya uppgifter.
- Säkerhetskraven har ökat kraftigt. Rektorer måste kunna fokusera på utbildningen och samtidigt hantera nya regler, ansvar och komplexa avvägningar. Då krävs ett starkt stöd från både huvudmän och staten, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Kris- och beredskapsstadga
En enhällig kongress fattade på tisdagseftermiddagen beslut om en ny kris- och beredskapsstadga för Sveriges Skolledare. Den reglerar hur förbundet ska fungera vid höjd beredskap. Stadgan aktiveras endast om regeringen beslutar om höjd beredskap och förbundsstyrelsen fattar särskilt beslut. Syftet är att säkra beslutsförmåga, kontinuitet och demokratisk legitimitet även i lägen där ordinarie beslutsordning inte kan tillämpas.
- Vi behöver kunna fungera även när förutsättningarna snabbt förändras. Krisstadgan ger oss en tydlig ordning för hur beslut ska fattas och hur vi upprätthåller verksamheten om Sverige hamnar i en mer utsatt situation, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.