Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Foto: Tomas Bergqvist.
Minskande barnkullar utan resurser i regeringens skolbudget
Bakom regeringens tal om rekordstora satsningar döljer sig en verklighet av tillfälligt höjda bidrag, uteblivna förslag för att skärpa villkoren för friskolor och ett växande demografiskt tryck på skolorna. Idag när budgeten presenterats varnar Sveriges Skolledare för att skolledare lämnas utan verktyg för att klara framtidens utmaningar.
- Regeringen beskriver budgeten för 2026 som en historisk satsning på skolsystemet, men av de nya 1,5 miljarderna går en miljard till sänkt maxtaxa i förskolan och fritidshemmet. Det är med andra ord pengar som går till föräldrar snarare än till verksamheterna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Kortlivade satsningar skapar osäkerhet
Regeringen tillskjuter medel för professionsprogrammet och förstärker det generella bidraget till kommunerna samt Kunskapsbidraget. Men förstärkningen av Kunskapsbidraget är tidsbegränsad. Redan 2028 minskar anslaget igen, vilket gör långsiktiga satsningar på exempelvis personalförstärkningar svåra.
– Det är omöjligt för oss som leder skolor och förskolor att planera långsiktigt utifrån tillfälliga tillskott. Regeringen planerar bland annat att införa en reglering av lärares arbetstid på sikt, och för att det ska vara möjlighet krävs stora personalförstärkningar. Hur ska skolledare lösa det utan långsiktiga resurser?, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Frågan om full transparens i friskolor lämnas obesvarad
Regeringen aviserar i budgeten en satsning på ökad insyn i fristående skolor, förskolor och fritidshem. Men i budgeten uteblir konkreta besked om offentlighetsprincipen för friskolor, en satsning många efterfrågar.
– Det är en besvikelse att regeringen inte tar chansen att införa offentlighetsprincipen för friskolor. För förtroendet i skolväsendet är det helt avgörande att alla huvudmän omfattas av samma regler, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Demografiska förändringar utan resurser
Regeringen noterar i budgeten att barnkullarna minskar. Men inga särskilda resurser tillförs för att hjälpa skolledare hantera konsekvenserna. Kommuner och skolledare förväntas klara nedläggningar, omorganisationer och svåra samtal med personal och föräldrar utan särskilt stöd.
– Det räcker inte att konstatera att elevantalet sjunker. Skolledare behöver resurser och förutsättningar för att genomföra omställningar på ett sätt som inte äventyrar kvaliteten eller arbetsmiljön i skolan och förskolan. Här lämnas vi helt utan verktyg, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.