Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem

En budget på sparlåga

Publicerad: 2023-09-20 10:58 • Uppdaterad: 2023-11-30 10:58

Regeringens satsningar i höstbudgeten kompenserar inte för skolans ökande kostnader, och det är eleverna som kommer bli förlorarna. - Satsningar på mer ordning i klassrummet i all ära, men var är ordningen i skolbudgeten? Vi känner en mycket stor oro inför 2024. Det säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledares ena förbundsordförande.

I höstens budget tillförs kommunerna 7 miljarder kronor. Finansministern förutsätter att kommunerna kommer skjuta till lika mycket själva genom att exempelvis använda resursutjämningsreserven eller gå med underskott. Men många kommuner har inte den möjligheten.

- Vi tycker att kommunerna borde använda de möjligheter de har för att undvika besparingar på skolans område. Men regeringen borde också göra mer. En översyn av överskottsmålet hade frigjort ett större reformutrymme att kompensera välfärden med, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledares ena förbundsordförande..

Kunskapsbidraget (tidigare likvärdighetsbidraget) har tidigare gett goda effekter för de skolor som har störst behov. Såväl professionen som tidigare utredningar på skolans område har påtalat ett en utbyggnad av likvärdighetsbidraget kan få goda effekter for skolans finansiering.

- Det är positivt att regeringen har en ambition om att minska statsbidragsmyllret och att de förstärker kunskapsbidraget. Men samtidigt säger man emot sig själv genom att hitta på nya statsbidrag för exempelvis skolbibliotek och läromedel. Det blir varken hackat eller malet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Många skolor har i år kostnadsökningar på närmare tio procent inom befintlig budgetram. Skolor tvingas i detta nu till stora nedskärningar på lärare, elevassistenter, elevhälsa och olika stödinsatser. Uträkningar i budgeten visar att andelen anställda i skolan med pedagogisk examen kontinuerligt har minskat.

- Regeringens satsningar på skolans område räcker inte långt. Rektorer tvingas till stora neddragningar där kringresurser rationaliseras bort, ledartätheten minskar och skolledarnas arbetsbörda ökar. Dessutom kommer neddragningen på folkhögskolan riskera att flera skolor måste stänga. Vi känner en mycket stor oro inför 2024, säger Matz Nilsson.

Pressmeddelande