Medlemsfrågan
Här samlar vi frågor som kommer in till vår rådgivning.
Samlade medlemsfrågor med svar
Vad bör skolchefen göra när behovet av särskilt stöd överstiger budgeten?
Hur bör en skolchef juridiskt sett agera när behovet av särskilt stöd för elever överstiger den budget som tilldelats av huvudmannen? Vad säger skollagen om skolchefens ansvar och hur ska skolchefen navigera lojaliteten mellan rektor och huvudman i en sådan situation? JP Infonets skoljurist Maria Bjurholm reder ut saken.
Av 2 kap. 8 a § skollagen framgår att huvudmän i skolväsendet ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet. Några exempel på sådana föreskrifter är skollagen och dess förordningar, men också lagar om arbetsmiljö, diskriminering och dataskydd. 3 kap. 8 § skollagen anger att en elev som är i behov av särskilt stöd ska ges sådant stöd. Det är en rättighet för eleven att få det stöd som han eller hon behöver. Det är ingenting som huvudmannen kan välja att ge eller inte. Det är helt enkelt en behovsstyrd rättighet för eleven och det blir upp till huvudmannen att tillgodose detta.
I förarbetena till 2 kap. 8 a § skollagen framgår på vilka sätt en skolchef kan agera om han eller hon bedömer att verksamheten inte lever upp till författningskraven. Skolchefen ska i första hand försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte är tillräckliga, till exempel om det inte finns tillräckligt med medel avsatt för att ge elever adekvata stödåtgärder, är skolchefen ansvarig att informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig. Om huvudmannen är kommunal ska skolchefen informera politikerna i den nämnd som ansvarar för utbildningsverksamheten. Om huvudmannen är enskild ska information nå ledningen, vanligtvis styrelsen för bolaget.
Skolchefen ska hjälpa huvudmannen att utföra sitt nationella uppdrag. Både rektor och huvudman drar i samma pengapåse och för att ”navigera i lojaliteten” mellan dem behöver skolchefen beakta sitt uppdrag som väktare av regelefterlevnad. Utifrån regelverket ska skolchefen göra huvudmannen medveten om när reglerna inte kan följas, till exempel för att det finns för lite medel avsatt för särskilt stöd. Av praxis vet vi att en huvudman kan dömas för diskriminering när huvudmannen tagit för lång tid på att ge en elev adekvata stödåtgärder. Skolchefen kan minimera risken för huvudmannen att ådra sig skadeståndsansvar. Visst är det tufft för rektor att hålla en tight budget och ibland behöver rektor ”trolla med knäna”. Men en budget i balans får aldrig sättas före elevers lagstadgade rätt till stödinsatser och därför behöver det finnas upparbetade kanaler från rektorer till skolchef för att skolchefen ska kunna få en bild av bristerna och förmedla dessa till huvudmannen. Om skolchefen ändå inte får gehör hos huvudmannen, ligger ansvaret för att utbildningen genomförs enligt gällande regelverk alltjämt på huvudmannen själv. Det framgår av 2 kap. 8 § skollagen.
Maria Bjurholm
Skoljurist, JP Infonet
Hur kan jag använda Saco Lönesök?
Jag svarade på löneenkäten i höstas och tänkte nu kolla hur lönerna ser ut i Saco Lönesök. Då slår det mig att jag hört att ekonomichefer och tekniska chefer tjänar bättre än vi skolledare. Finns det något sätt att få fram lönestatistik på detta och hur gör jag då?
Svar:
Tack för att du svarat på löneenkäten och därmed lagt grunden till ditt bästa verktyg för att förhandla en bra lön!
I Saco Lönesök kan du göra egen lönestatistik för de grupper som är intressanta för just dig och där finns alltid de aktuellaste uppgifterna över skolledarlöner.
Just nu ligger den färska lönestatistiken från löneenkäten som över 8 000 skolledare svarade på i november, ute i Saco Lönesök.
Vill du göra en egen kartläggning över chefslöner inför ditt lönesamtal, gör så här:
Börja med att logga in på vår webb med BankID. Med två knapptryck når du sedan länken till Saco Lönesök under Lönestatistik i huvudmenyn under Din lön.
Är du intresserad av löneuppgifter för andra chefer än skolledare väljer du ”Samtliga Sacoförbund” under Statistikkälla i den Avancerade versionen av Saco Lönesök, och ”Löner från enkät” som Insamlingskälla. Då får du upp Chefslöner. Sedan kan du laborera med olika befattningsnivåer och arbetsområden liksom regioner mm.
För att göra lönestatistik över första linjens chef inom exempelvis teknik, filtrerar du på ”Befattningsnivå” genom att kryssa i ”Första linjens chef…” i boxarna (till vänster om själva tabellen). Då kan du se hur lönerna varierar mellan olika arbetsområden, till exempel teknik, administration eller ekonomi, genom att välja presentationssättet ”Arbetsområde” (till höger ovanför tabellen). Den här statistiken kan du göra för större geografiska områden (regioner). Lönejämförelser på kommunnivå kan du enbart göra med skolledarlöner från vår egen löneenkät.
Vill du se hur lönerna för första linjens chefer varierar enbart inom kommunal sektor, filtrerar du även på arbetsmarknadssektor och kryssar också i ”Kommunal” (till vänster om själva tabellen). Vill du omvänt bara se hur lönerna i privat verksamhet, kryssar du enbart i ”Privat”.
Du kan jämföra lönerna mellan första linjens chefer i privat och kommunal verksamhet genom att istället för att filtrera välja presentationssättet ”Arbetsmarknadssektor” (till höger ovanför tabellen).
Här syns det tydligt att lönerna inom privat verksamhet ligger högre än inom offentlig inom många arbetsområden.
På detta sätt kan du variera urvalet och presentationerna för att kartlägga de intressanta områdena för dig, till exempel göra motsvarande statistik för ”Mellanchefer” eller göra lönejämförelser mellan olika chefsnivåer.
Du kan som jämförelse även göra lönestatistik från insamlingskällan ”Löner från arbetsgivare” och ”Samtliga Sacoförbund” (längst uppe till vänster i fönstret, jämför med bilden ovan). Där finns olika alternativ med löneuppgifter från kommunerna liksom från staten (brukar kallas för partsgemensam lönestatistik). Här i den partsgemensamma lönestatistiken kan du också välja ”chefslöner- kommunal sektor” med presentationssättet ”Arbetsområde” (till höger ovanför tabellen) för att jämföra chefslöner för alla anställda i olika kommunala verksamheter.
Den partsgemensamma lönestatistiken kan du också presentera på kommunstorleksintervall eller göra urval på ett visst kommunstorleksintervall. I den partsgemensamma statistiken kan du även filtrera eller presentera lönerna länsvis.
Den partsgemensamma lönestatistiken har som du ser, färre filter och presentationssätt men kan ändå vara ett intressant komplement till löneuppgifterna från Sacoförbundens löneenkäter, där du kan välja fler olika filter och presentera din statistik på fler olika sätt.
Lycka till med din kartläggning och hör gärna av dig till vår chefsrådgivning om du vill diskutera den lönestatistik du tagit fram radgivning@sverigesskolledare.se
Måste jag gå Rektorsprogrammet?
Hej!
Jag har arbetat på en och samma förskola som biträdande rektor sedan flera år tillbaka. Jag har nu blivit erbjuden anställning som Rektor på samma skola. Måste jag då gå Rektorsprogrammet när jag blir anställd som rektor?
Svar: Ja, det måste du. Enligt skollagen ska utbildningen påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, inom fem år efter tillträdesdagen.
Det finns dock undantag ifall du har gått den tidigare, gått en äldre statlig rektorsutbildning eller har en annan utbildning som kan jämställas med denna. Se skollagen Kap 2, § 12.
PS. Läs gärna mer om Rektorsprogrammet på Skolverkets hemsida
Hantera hot, våld och oro?
Hur kan jag som skolledare hantera oro och säkerhetsfrågor med anledning av den senaste tidens skjutningar och våldsbrott?
Svar:
A och O inför och vid kriser och allvarliga händelser, är att det finns en bra plan med tydliga rutiner för vad olika involverade ska göra när det väl hänt, men det främjande och förebyggande arbetet kan minska riskerna för att det händer.
Man behöver analysera vilka risker det rimligen kan finnas och åtgärda vad som behöver göras Före – Under – Efter olika former av krishändelser.
Före:
-
Planer och rutiner behöver vara upprättade, uppdaterade och väl kända i organisationen hos både chefer och medarbetare. De tas fram i samarbete med skyddsombud och ska gälla alla nivåer i organisationen.
-
Försök förutse risker och ta fram rimliga åtgärder som är främjande och förebyggande mot risker, t ex utformning av verksamhetens miljöer, utbildning och kanske hur tillgängligheten ser ut för chefer och medarbetare? Finns det en plan och rutin för det sistnämnda för att minska utsattheten?
-
Samla in underlag för hur andra gjort, leta goda exempel.
-
Ta stöd från samlad expertis och forskning.
-
Det kan göras via t ex vår egen sida Hot och våld i arbetet
-
Arbetsmiljöverkets sidor Arbetsmiljöverket Hot & Våld
-
Sunt Arbetsliv och deras Säkerhetsdialogen
-
Missa inte heller de råd och vägledning för förebyggande arbete som finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
-
Följ med fördel också Myndigheten för arbetsmiljökunskaps projekt om kunskapssammanställning om utsatthet för Våld och hot,
-
Samverka med myndigheter, t ex Polis, Socialtjänst, Arbetsmiljöverket, Räddningstjänst, Vården eller andra.
Under:
-
Vem gör vad? Det ska enkelt och snabbt framgå av plan och rutiner som alla medarbetare ska känna till hur man kan få tag på. Överordnad kontaktas omgående liksom huvudmannens säkerhets- och krisansvariga.
-
Var finns stöd att hämta snabbt? Aktuella kontaktvägar ska framgå till viktiga och nyttiga funktioner.
-
Hur och var larmar jag/vi? Viktiga telefonnummer och/eller personer ska tydligt anges.
-
Inrymning eller utrymning, vad gäller i den här situationen? Har ni övat?
-
Finns stöd/kristeam att kalla in? Hur det sker ska anges.
Efter:
-
Behövs efterstöd till drabbade och påverkade?
-
Vad lärde vi oss och behöver våra planer och rutiner revideras?
-
Anmäl till arbetsmiljöverket om det är en allvarlig händelse eller tillbud.
-
Behov av ”debriefing” för berörda?
-
Spridning av lärdomar inom eller utom organisationen?
-
Anmäl ev. arbetsskador i ert rapporteringssystem och följ Arbetsmiljöverkets instruktioner
Akademikeralliansen
Hej!
Jag jobbar som biträdande rektor i en kommun i Mellansverige. Nu har min chef sagt att vi hör till AkademikerAlliansen. Vad innebär det?
Svar:
Tack för din fråga. Att vara part på arbetsmarknaden innebär att man antingen är en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation eller en arbetstagarorganisation, exempelvis fackförbund som Sveriges Skolledare eller förhandlingsorganisationer som AkademikerAlliansen.
Sveriges Skolledare är ett av flera Sacoförbund inom AkademikerAlliansen som är en organisation för förhandlingssamverkan för akademiker i kommuner, regioner och kommunala företag. Inom AkademikerAlliansen driver förbunden de gemensamma förhandlingarna på central nivå med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som motpart.
AkademikerAlliansen tecknar kollektivavtal om till exempel löner, allmänna villkor, semester, sjukersättning, föräldraledighet och pension.
AkademikerAlliansen består av 16 Sacoförbund som tillsammans företräder ca 65 000 akademiker.
På lokal nivå agerar Sveriges Skolledare ofta som part i lokalföreningen, men också ibland genom en AkademikerAlliansförening eller Sacoförening/Sacoråd. Individen är medlem i ett förbund, exempelvis Sveriges Skolledare och får genom det medlemskapet tillgång till AkademikerAlliansen.
En arbetsgivarorganisation, exempelvis SKR, är en sammanslutning av arbetsgivare som tillsammans tecknar kollektivavtal med sina fackliga motparter.
Arbetsmarknaden delas oftast upp i tre sektorer; kommunal-regional, statlig och privat sektor. Hur arbetsmarknadens parter organiserar sig varierar stort mellan olika delar av arbetsmarknaden. Inom kommun/region organiserar sig alla arbetsgivare i en enda arbetsgivarorganisation i form av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
SKR är de som sluter centrala kollektivavtal med t.ex. AkademikerAlliansen.
Registerföring över elever
Är jag skyldig att sammanställa och mejla uppgifter om elever utifrån etnicitet om polisen begär det?
Svar:
Hej,
Det är två delar av din fråga som behöver besvaras utifrån flera aspekter.
Dessa är vilken information man är skyldig att lämna ut till polisen och vilka register kan man föra över individer.
Grundprincipen är att all information som skapas, inkommer eller förvaras hos en offentlig verksamhet ska göras tillgänglig för allmänheten vid efterfrågan. Det är grundprincipen. Det finns till detta regler för när information kan nekas att lämnas ut och en särskild sekretessprövning måste göras om vilken information som kan leda till men för individen som information rör. Hela dokument av information ska inte sekretessbeläggas om enbart en del av information är av sådan karaktär att den inte ska offentliggöras. Om polisen efterfrågar information i form av klasslistor eller skolkataloger ska den information göras tillgänglig för polisen att ta del av, med begränsningen att information som till exempel skyddad identitet eller liknande ska sekretessbedömas och eventuellt inte delas.
Observera att offentlighetsprincipen inte gäller för enskilda huvudmän.
Det är däremot inte tillåtet att föra register över eller att registrera personer utifrån etnisk tillhörighet. Det kan anses vara diskriminerande att särskiljas från andra på grund av sin etnicitet och speciellt vad gäller registrering av barns etnicitet.
Vår rekommendation är att som skolledare alltid ta kontakt med kommunjurist om det inkommer en fråga som känns konstig. Även om den frågan kommer från polismyndigheten eller andra myndigheter.
Inkomstförsäkring
Hej!
Jag jobbar som rektor för tre förskolor i en kommun där vi har hårda sparkrav och jag är lite orolig för min anställning. En kollega tipsade mig då om att det finns en inkomstförsäkring. Stämmer det och när skulle den gälla i så fall?
Svar:
Tack för din fråga. Tråkigt att höra om de hårda sparkraven i din kommun något vi ser är bekymmersamt i många kommuner nu.
Men det stämmer som din kollega så klokt tipsade dig, att du har en inkomstförsäkring genom ditt medlemskap i Sveriges Skolledare! Tillsammans med a-kassan ger den extra trygghet om du hamnar mellan jobb. Det är dessutom marknadens bästa försäkring av sitt slag eftersom den ersätter 80% av månadslönen upp till 100 000 kr, och omfattar upp till 200 ersättningsdagar. Du behöver också vara medlem i en a-kassa för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. A-kassan ersätter idag 80% av inkomster upp till 33 000 kr/månad och år 2022 var genomsnittslönen för skolledare 57 600 kr/månad enligt förbundets lönestatistik. Inkomstförsäkringen ger därmed ekonomiskt trygghet ifall du skulle bli uppsagd från din anställning och den fyller ut 80% av skillnaden mellan den inkomst du hade i anställningen och maxersättningen från a-kassan.
Även om du sagt upp dig själv kan du få ersättning från inkomstförsäkringen, men först efter ca 10 veckor eftersom ersättningen från inkomstförsäkringen följer a-kasseersättningen, och den som säger upp sig själv bli avstängd från a-kassan i 45 ersättningsdagar.
Tänk på ifall du skulle bli uppsagd att det är viktigt att du anmäler dig till arbetsförmedlingen redan den första arbetslösa dagen.
Vill du veta mer om inkomstförsäkringen hittar du information på vår webb https://www.sverigesskolledare.se/medlemskapet/medlemsformaner/trygghet--ekonomi/medlemsforsakringar/inkomstforsakring/ och på Lärarförsäkringars webb https://www.lararforsakringar.se/forsakringar/inkomstforsakring
Undrar du något kring arbetsgivarens förhandlingsskyldighet i samband med övertalighet så kontakta gärna vår chefsrådgivning för råd och stöd, radgivning@sverigesskolledare.se eller på 08 567 062 00 måndag - fredag kl. 9:00 -12:00 och tisdag - torsdag 13:00 - 15:00, samt jämna onsdagar kl. 17-19 på 08 567 062 20.
Semesterdagar under heltidsjukskrivning?
Ersättning för sommaröppen fritidsverksamhet?
Vad ska jag tänka på inför mitt lönesamtal?
-
Börja i god tid och lägg upp en strategi för samtalet.
-
Ta hjälp av Saco Lönesök för att göra egen lönestatistik och annat material på vår hemsida.
-
Finns det viktiga frågor från det förra lönesamtalet att ta upp igen?
-
Summera dina arbetsinsatser och vilka verksamhetsresultat du uppnått.
-
Arbetar du mer effektivt, utvecklats i jobbet och når högre kvalitet? Det är viktigt att kommunicera.
-
Arbetar du mycket övertid? För mycket? Hur blir du kompenserad?
-
Bestäm din mållön, både för innevarande året, men tänk också igenom vilken mållön du vill uppnå några år framåt och ta upp det i lönesamtalet. Bestäm också den lägsta lön du rimligen kan acceptera.
-
Kan dina övriga anställningsvillkor bli bättre? Till exempel fler semesterdagar eller lediga dagar, större avsättning till pension? Arbetstidens förläggning – kan resan till och eller från jobbet räknas som arbetstid eller kompetensutveckling?
-
Kontakta din lokala fackliga företrädare. Kolla till exempel hur diskussionerna har gått i budgetsamverkan, vad som framkommit under löneöverläggningen och hur arbetsgivarens planerade åtgärder för att behålla och rekrytera kompetenta skolledare ser ut.
-
Inled samtalet med att gå igenom dina insatser under året, lyft fram exempel på goda resultat.
-
Ge din syn på verksamheten, dina mål, prestationer och ditt behov av kompetensutveckling.
-
Argumentera sakligt.
-
Lägg fram ditt löneanspråk.
-
Lyssna på chefens argument och förslag till lön.
-
Ta upp förbättringar av övriga anställningsvillkor, särskilt om du inte når framgång i dina löneyrkanden.
-
Redogör för din mållön och den löneutveckling du förväntar dig.
-
Om ni inte är överens, be att få ajournera mötet för att fortsätta vid ett senare möte.
-
Fick du ett lägre lönebud än du räknat med, be om en motivering och förslag på vad du ska göra för att få en bättre löneutveckling på sikt. Märker du att det inte finns utrymme för det, fundera på om det kanske är dags för dig att söka en ny utmaning på annat håll.
-
Glöm inte att resultatet av lönesamtalet ska dokumenteras.
-
Lönesamtalet är ett av flera tillfällen att tala om lön. Boka ett nytt samtal när du har gjort bra insatser för verksamheten. Och boka alltid in ett nytt samtal om du står inför ett förändrat uppdrag med ett utvidgat ansvar.
Behöver jag vara tillgänglig under semestern?
Övernattning i tjänsten
Min chef planerar en tvådagarskonferens med övernattning om några veckor. Nu undrar jag om jag måste bo kvar över natten? Jag har annat inplanerat den kvällen och behöver komma hem.
Svar:
Tack för din fråga. Normalt sett är kvällstid inte arbetstid även om det är en konferens som ligger över två dagar. Då kan övernattningen mer ses som praktisk utifrån att deltagarna slipper lägga tid på resa fram och tillbaka.
Om kvällen är arbetstid kan du bli tvungen att begära ledigt ifall du inte har möjlighet att delta. Vanligtvis är inte kvällsaktiviteter beordrad arbetstid/övertid men arbetsgivaren kan ju ange att man gärna ser att alla deltar. Det brukar dock lösa sig genom att man pratar med varandra.
En faktor att väga in är också hur långt i förväg du fått information om den obligatoriska kvällsaktiviteten och övernattningen. Om det är obligatorisk närvaro på kvällen bör du ha fått veta det i god tid, minst 10 arbetsdagar innan, så att du kan planera för det.
Om du har rätt till särskild övertidsersättning enligt ditt anställningsavtal ska din chef beordra övertid vid obligatorisk närvaro. Har du avreglerat din rätt till övertidsersättning bör din övertidskompensation vara invägd i din lön, men du har rätt till återhämtning för avvikelsen från din ordinarie arbetstid.
Tänk på i båda fall, att du ska ta ut den tiden i närtid efter konferensen. För många skolledare är det svårt att hinna ta ut övertidsarbete i ledighet och då är det klokt att komma överens med sin chef om att ta ut den vid ett senare tillfälle. Detta gäller särskilt om det inte finns något flextidsavtal eller riktlinjer för detta på din arbetsplats.
För att kunna ge dig en mer anpassad rådgivning, kontakta gärna vår chefsrådgivning, genom att mejla radgivning@sverigesskolledare.se. Glöm inte att skicka med ett telefonnummer som vi kan nå dig på.
Stanna kvar i KAP-KL eller byta till AKAP-KR
Jag har fått information från min arbetsgivare, en kommun i Mellansverige, att jag står kvar i det gamla pensionsavtalet KAP-KL men att jag under april och maj kan byta till det nya AKAP-KR. Kan ni ge mig råd vilket jag ska välja?
Svar:
Tack för din fråga. Varken vi som fackförbund, din arbetsgivare eller de som administrerar pensionerna kan eller får ger råd till dig hur du ska välja. Det går helt enkelt inte att förutsäga vad som är bäst för en enskild skolledare eftersom det beror på okända faktorer som framtida lönekarriär, tid i KR-sektor, börsutvecklingen mm.
Till ditt stöd i valet mellan att stanna kvar i KAP-KL eller att byta till AKAP-KR har vi tillsammans med SKR tagit fram en partsgemensam information som du hittar här på sverigesskolledare.se. Du hittar också vårt gemensamma informationsmaterial med övriga Akademikeralliansförbund här:
Viktiga nyheter om tjänstepension från januari 2023.
Det finns några faktorer som kan ha betydelse för valet:
- Om du har en sen eller tidig lönekarriär dvs när fick du en lön över
taket. - Vid vilken ålder fick du en lön över taket, när du har lång tid kvar
till pensionen eller kort tid. - Om du har jobbat lång eller kort tid i kommunal sektor.
- Om du har en lönenivå som ligger en bra bit över taket eller bara
precis över.
Lönetaket är 7,5 inkomstbasbelopp och det ändras varje år. Det fastställs av Pensionsmyndigheten och 2023 motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp en månadslön på 46 438 kr. I informationsmaterialet beskriver vi bland annat hur de här faktorerna kan påverka pensionen i KAP-KL respektive i AKAP-KR.
Vad ska jag begära i lön?
Jag har sökt min första skolledartjänst och har nu blivit kallad till en intervju. Arbetsgivaren har bett mig att mejla mitt löneanspråk inför vårt första möte. Kan ni hjälpa mig med det? PS. Jag är inte medlem hos er ännu.
Svar:
Så bra att du hör av dig till oss inför ditt första skolledarjobb! Din första lön är självklart viktig för dig själv, men faktiskt också för alla skolledare.Vår lönestatistik är en unik medlemsförmån som alla medlemmar har tillgång till via webbverktyget Saco lönesök, på förbundets hemsida. Men när det gäller ingångsvärden inför löneförhandlingen av den första skolledarlönen är det viktigt för alla Sveriges skolledare att varje ny skolledare går in på en skälig lön från början.
Sveriges Skolledare har tagit fram rekommenderade ingångslöner som kan användas som underlag inför förhandlingen av den första skolledartjänsten. Ingångslönerna är baserade på förbundets egen lönestatistik och den kunskap förbundet har om branschen.
Här är de ingångslöner som Sveriges Skolledare rekommenderar dig att utgå från 20234
- Rektor Storstockholm* 75 000 kr/mån
- Rektor övriga landet* 61 000 kr/mån
- Biträdande rektor Storstockholm 62 000 kr/mån
- Biträdande rektor övriga landet 57 000 kr/mån
*Lönerna kan variera mellan olika skolformer, villkor och över landet. Se därför våra rekommendationer som ett riktvärde och kontakta oss gärna för lönerådgivning innan du ska förhandlar din lön.
Tänk på att inte ange ditt löneanspråk för tidigt i processen. Tumregeln är att du har ett bättre förhandlingsläge ju längre du kommit men innan du tackar ja till tjänsten. Det är också svårt att lägga ett bra löneanspråk innan du fått mer information om uppdragets storlek, innehåll och ansvar mm. Be i så fall att få återkomma med ett löneanspråk när det blir aktuellt eller åtminstone när du vet mer om hur uppdraget ser ut. När du vet mer om löneläget hos den presumtiva arbetsgivaren och vilka utvecklingsmöjligheter som finns är det lättare att återkomma med ett genomtänkt löneanspråk. Formulera också för dig själv den lägsta lön du kan acceptera för att tacka ja till jobbet. Kom också ihåg att de flesta arbetsgivare respekterar ett marknadsmässigt
löneanspråk och vill uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Vårt råd är att utgå från våra rekommenderade ingångslöner och bygg din argumentation kring dem. De kan även var en bra utgångspunkt för dig som är mer erfaren skolledare och vill använda ingångslönerna som hävstång.
Vet du med dig att ditt löneanspråk kan anses som högt, är det bra att lägga fram det på ett klokt sätt så att du inte hamnar i ett låst läge i förhandlingen. Kanske når du inte hela vägen denna gång. Men ditt löneanspråk banar väg för en god revision kommande år eller till och med utökat ansvar på sikt.
För att kunna ge dig en mer skräddarsydd lönerådgivning kontakta gärna vår chefsrådgivning radgivning@sverigesskolledare.se. Det gäller även dig som ännu inte är medlem i förbundet utan står i begrepp att bli det. På vår hemsida finns också mer info om skolledarlöner och där kan du bland annat hitta vår uppskattade löneskrift Din Lön 2024 med massor av matnyttiga tips inför din löneförhandling.
Lycka till och välkommen som medlem! Det är enkelt att bli - kolla in vår hemsida!
Är jag tvungen att rycka ut?
Jag är rektor i ett ganska oroligt område. Min arbetsgivare vill att jag alltid ska kunna ställa upp och rycka ut när något händer vid min skola. Kan jag neka till det?
Svar:
Tack för din fråga! Som chef har du vanligtvis oreglerad arbetstid och det innebär att du i regel inte kan neka till att rycka ut om det behövs. I ditt anställningsavtal framgår vilken veckoarbetstid du har (vanligtvis 40 timmar per vecka). Arbetstoppar förekommer självklart då och då. Eller att, som du beskriver, speciella händelser inträffar och du behöver arbeta extra mycket. Det är därför mycket viktigt att du ser till att få en tid till för återhämtning i nära anslutning till den höga arbetsbelastningen.
Funkar inte det, behöver du ta upp det med din chef. Tänk ut hur du vill göra och föreslå din lösning både vad som är viktigt att prioritera och hur du vill kompenseras för den inarbetade tiden. Den oreglerade arbetstiden innebär också att du har ett eget ansvar för till exempel att delegera arbetsuppgifter så att arbetstiden blir hanterlig.
Vi ser i vår lönestatistik att inget tyder på att arbetstiden för Sveriges Skolledares medlemmar har minskat de senaste åren. Det är bekymmersamt, inte minst nu när landets skolledare står inför extraordinära utmaningar.
Även om 2/3-delar av våra medlemmar uppger att de har rätt att ta ut tid mot tid, hinner de flesta inte göra det. Hur skolledare ska hålla hela yrkeslivet med en hög arbetsbelastning är en väsentlig fråga för förbundet att arbeta med.
Det är viktigt att förebygga en hög arbetsbelastning och ett bra sätt är att undersöka hur omfattande ett uppdrag är vid förhandlingen om en ny anställning. Gå noga igenom anställningsavtalet innan du skriver på. Fråga din kommande arbetsgivare om något är oklart och diskutera just frågorna ovan.
För att kunna ge dig en mer anpassad rådgivning, kontakta gärna vår chefsrådgivning (mejla radgivning@sverigesskolledare.se och glöm inte att skicka med ett telefonnummer som vi kan nå dig på. Vi erbjuder oss också att granska avtalstexten. Men då behöver vi se hela ditt avtal. Som medlem i Sveriges Skolledare får du ännu mer service. Det är lätt att bli medlem. Kolla in vår hemsida!
Dags för ny tjänst?
Jag har via en tidigare chef fått ett erbjudande om att komma till grannkommunen och jobba som skolledare. Tjänsten som jag erbjuds innebär ungefär samma ansvar som jag har idag, men lönen ligger på närmare 10 000 kronor mer i månaden. Jag har jobbat på min nuvarande skolledartjänst i knappt tre år och trivs mycket bra och är egentligen inte ”klar” med mitt uppdrag. Hur ska jag tänka?
Svar:
Grattis till det spännande jobberbjudandet! Vi ser att efterfrågan på skickliga skolledare konstant ökar och allt fler av våra medlemmar erbjuds stora löneökningar i samband med att de byter tjänst. Roligt att höra att du även trivs bra med ditt nuvarande uppdrag. Erbjudandet är alltså ett så kallat "angenämt problem" för din del.
I detta läge skulle vi rekommendera dig att vara helt ärlig med din nuvarande arbetsgivare. Berätta precis som det är att du fått ett spännande erbjudande som du, främst på grund av det väsentligt höga löneläget, överväger att undersöka vidare. Berätta också att du trivs bra idag och ser att du kan göra fortsatt stor nytta i ditt uppdrag. Ställ sedan en rak fråga om det är möjligt
för din nuvarande arbetsgivare att göra något åt din nuvarande lön.
Har du en klok arbetsgivare som värdesätter dig och är modig så räknar han eller hon ut att alternativkostnaden för att rekrytera en ny skolledare sannolikt blir högre än att göra någon form av justering på din lön.
Även om din nuvarande arbetsgivare inte kan matcha den nya lönen du erbjuds fullt ut så kanske han/hon kan möta dig en bit på vägen på kort och/eller lång sikt. Då kanske det nya erbjudandet inte är fullt lika lockande om du trivs väldigt bra idag. När du sedan fått mer information om hur läget ser ut så kan du göra en bedömning om vilken väg du ska välja. Krasst sett är det så att det allra bästa sättet att få en bra löneutveckling idag är att byta tjänst.
Viss rörlighet även inom skolans värld är också bra. Men då skolledare byter tjänster för ofta blir det dålig kontinuitet i verksamheten som kan påverka resultaten negativt.
En öppen dialog med arbetsgivaren gör att han eller hon ges möjlighet att premiera kunniga skolledare utan att de ska behöva byta jobb innan de är "klara" med sina uppdrag. Lycka till med den väg du än väljer!
PS. Om du landar i att byta arbetsgivare - kontakta gärna oss för rådgivning innan du skriver på ditt nya anställningskontrakt. Kom ihåg att det finns andra saker att förhandla om förutom lönen!
När kan jag få semester?
I sommar behöver jag av olika anledningar en ordentlig semester. Men min chef menar att jag får avvakta med att bestämma det. Dessutom kräver han att jag ska vara tillgänglig under nästan hela sommaren. Vad är det som gäller – och vad kan jag begära?
Svar:
Hos de flesta arbetsgivare finns lokala överenskommelser om när önskemål om semester ska lämnas in och när semestern fastställs. Därför bör du tala med din chef om när du kan få din semester fastställd.
Enligt en grundregel i semesterlagen ska du få besked om förläggningen av din semester senast två månader innan den börjar. Semestrarna för chefer brukar läggas ut efter att övriga medarbetares semestrar är klara och fastställda. Därför är det viktigt att du planerar i tid och utser en ställföreträdare som går in i ditt ställe under din ledighet.
Vissa arbetsplatser har rullande jourschema för akuta frågor för skolledare under sommaren för att kunna ge övriga avkoppling under semestern. Din semester bör helst bestå av fyra sammanhängande veckor under sommarmånaderna för att få rejäl tid för återhämtning.
Svaret på din fråga om du är tvungen att vara tillgänglig på telefon och mejl under din semester, är att arbetsgivaren kan kräva att du går in och jobbar under semesterperioden. Enligt det kommunala kollektivavtalet är du som arbetstagare skyldig att avbryta din semester och återgå i arbete om synnerliga skäl finns.
Om du måste avbryta din semester ska du först och främst se till att inte ta ut semester för de dagar du jobbat. Semesterdagarna ska du därmed spara och ta ut vid ett senare tillfälle. Arbetsgivaren ska också ersätta dig för skäliga extra kostnader som avbrottet medför om du befinner dig på annan ort, till exempel för en flygresa. Du ska också enligt avtalet, kompenseras med en semesterdag för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern,
dock max fem dagar. Dessa dagar måste du ta ut under innevarande semesterår.
Du kan komma överens med din arbetsgivare att kompensationen kan ske i annan form än som semesterdagar. Är du är anställd hos en fristående huvudman är det viktigt att du kollar ditt avtal hur ni har kommit överens om kompensation för en avbruten semester. Om det inte finns med bör du ta upp det med din arbetsgivare, till exempel inför sommaren.
Tillåt dig också att stänga av jobbmobilen under semestern! Det är viktigt att du får en oavbruten ledighet, för att orka med det kommande läsåret!
Har du frågor - Tveka inte att ta kontakt med oss om du vill ha ytterligare rådgivning. Mejla radgivning@sverigesskolledare.se och glöm inte att skicka med ett telefonnummer som vi kan nå dig på.
Pension och ny arbetsgivare?
Jag vill gärna fortsätta jobba, även om jag snart uppnår den vanliga pensionsåldern. Vad ska jag tänka på när det gäller min pension om jag byter arbetsgivare? Det finns visst några områden som man ska vara uppmärksam på, eller hur?
Svar:
Ja, när du byter jobb nära pensionen är det bra att kolla hur ett arbetsgivarbyte kan påverka din pension. Det viktigaste är att undersöka om det får betydelse för ditt nuvarande pensionsintjänande. Framförallt kan den förmånsbestämda delen av tjänstepensionen påverkas när du byter arbetsgivare nära pensionsåldern.
På minpension.se kan du få en god överblick över både ditt pågående pensionsintjänande och dina tidigare intjänade pensionsförmåner. Du kan också prata med pensionshandläggaren hos din nuvarande arbetsgivare.
Ifall du byter från en kommunal tjänst till en fristående eller vice versa, kan i vissa fall extra pensionspremier vara ett sätt att gå vidare till ett nytt spännande uppdrag och samtidigt sörja för en god pension.
Ibland kan det ta lite tid att få fram de uppgifter du behöver så förbered dig gärna så du kan få med det i förhandlingen om dina anställningsvillkor hos den nya arbetsgivaren. Bra att tänka på även om du tar jobb hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
Lycka till och kontakta vår chefsrådgivning om du vill ha hjälp att granska ditt anställningsavtal, vill ha lönerådgivning, få fler tips eller bolla en fundering.
Tveka inte att ta kontakt med oss om du vill ha ytterligare rådgivning. Mejla radgivning@sverigesskolledare.se och glöm inte att skicka med ett telefonnummer som vi kan nå dig på.
Sparade semesterdagar?
Hej! Jag fick bara ut tre veckors semester förra sommaren. Det var
inte första gången! Jag har många semesterdagar sparade – har ni
något råd hur jag ska göra? Ta ut halvdagar? En semesterdag per
vecka? Och vad är det som gäller med sparade dagar – hur många kan jag spara till nästa år?
Svar:
Semester är en möjlighet för dig att återhämta dig och ”ladda” inför kommande arbete. Det är väsentligt att du får tillräckligt sammanhängande tid för återhämtning för att semestern ska få en riktig effekt.
Det är din arbetsgivares ansvar att se till att det finns organisation för att alla ska kunna får sina lagstadgade fyra veckor semester. Och tänk på att när du har semester, att du verkligen får det. Se till att någon är din ställföreträdande rektor när du är borta. Undvik att öppna dina jobbmejl – det är mycket viktigt att du får en ordentlig vila.
Om det skulle dyka upp oförutsedda händelser som gör det verksamhetskritiskt för din arbetsgivare att du kommer till jobbet, har arbetsgivaren alltid möjlighet att avbryta din semester men kan bli skadeståndsskyldig för eventuella kostnader du får på grund av den avbrutna semestern. Det kan röra sig om en resa som du blev tvungen att ställa in och inte kan få tillbaka pengarna för.
Som sagt ovan är syftet med semester att du ska få möjlighet till vila och återhämtning. Vår rekommendation är att du försöker få ut den semestern du har rätt till under årets gång. Du har en lagstadgad rätt att spara alla dagar över 20 som du har enligt anställningsavtal eller kollektivavtal. Dagarna ska läggas ut inom fem år från sparandeåret, tar du inte ut dessa kan arbetsgivaren i stället betala ut semesterersättning för dessa dagar.
Att ta ut halvdagarssemester är inte något vi rekommenderar och de flesta arbetsgivare tillåter inte att man gör så. Vi ser att för att semestern ska få största möjliga effekt bör den tas ut som heldagar och helst fler åt gången.
Det kan vara en möjlighet att ta en dag i veckan om verksamheten tillåter detta. Det är alltid arbetsgivaren som slutligen bestämmer när du ska få semester eller inte, det ska dock ske efter samråd med dig som arbetstagare.
Tveka inte att ta kontakt med oss om du vill ha ytterligare rådgivning. Mejla radgivning@sverigesskolledare.se och glöm
inte att skicka med ett telefonnummer som vi kan nå dig på.
Nytt jobb - vad är en rimlig lön?
Fick precis ett spännande och fint erbjudande på ett nytt jobb. Den nya arbetsgivaren vill att processen ska gå snabbt, men jag är så osäker på vilken lön jag ska begära. Jag vet ju att det är så viktigt att man kommer in på rätt lön. Vad är rimligt att begära – har ni några rekommendationer?
Grattis till jobberbjudandet och tack för en bra fråga! Bra också att du kontaktar oss innan du lämnar ditt löneyrkande, särskilt när arbetsgivaren vill att det ska gå snabbt. Risken finns annars att väsentliga delar kan förbises.
Det är som du skriver viktigt att komma in på rätt lön eftersom det kan vara svårt att rätta till i efterhand.
När det gäller lönenivån är våra rekommenderade ingångslöner användbara även när du har tidigare skolledarerfarenhet. Tänk då på att lägga på utifrån hur lång erfarenhet du har och såklart även utifrån hur det nya uppdraget ser ut.
I vår skrift "Din lön" hittar du snabbt och enkelt användbar lönestatistik att jämföra med, men tänk på att den är 2022 års lönenivå så du behöver ta höjd för att det nu är 2023 års lönenivå som gäller.
Är ditt jobberbjudande en biträdande rektorstjänst är ett gott råd att även kolla upp hur de bäst betalda förstelärarnas löner ligger, så att du får ett rimligt ansvarsavstånd som motsvarar komplexiteten och ansvaret i uppdraget.
När det är snabba ryck är det även lätt att glömma förhandla om kompensation för särskild övertidsersättning som de flesta huvudmän vill avtala bort.
Vår rekommendation är då att du förutom längre semester eller extra lediga dagar också ska förhandla om högre lön i utbyte. Därutöver behöver du ha rätt att ta ut tid mot tid i anslutning till övertidsarbetet.
Lycka till i ditt nya uppdrag och läs gärna i Din lön 2023 som kommer inom kort för fler tips. Har du en fråga till chefsrådgivningen? Skriv till radgivning@sverigesskolledare.se (glöm ej att lämna ett telefonnummer som vi kan nå dig på!), eller ring 08 567 062 00.