Politik för Sveriges Skolledare

Grundläggande är att resurserna för verksamheten står i förhållande till de mål och de förutsättningar verksamheten har. Förskola, skola, fritidshem, kulturskola och vuxenutbildning måste vara arbetsplatser där rätt förutsättningar finns för skolledare att kunna utföra ett arbete med hög kvalitet. Det ska vara balans mellan det professionella uppdraget som det uttrycks i läroplaner och skollag och förutsättningarna för att möta kraven.

Skolledare är Sveriges viktigaste chefer som har ett unikt samhälls- och pedagogiskt ledaruppdrag från staten formulerat i skollag, läroplaner och andra styrdokument. Ett väl fungerande ledarskap har stor betydelse för såväl elevernas resultat som attraktiviteten i läraryrket. Skolledare behöver därför goda villkor och förutsättningar för att kunna genomföra sitt viktiga uppdrag. Att vara eller bli skolledare ska vara ett attraktivt yrkes- och karriärval.

Skolledare har ansvar för att organisationen av förskolan, skolan, fritidshemmet, kulturskolan och vuxenutbildningen är funktionell och ger förutsättningar för och incitament till lärares, och annan personals, utveckling och lärande. Undervisningen är kärnan i, och utgångspunkten för, den pedagogiska verksamheten och därför central för skolledarens pedagogiska ledarskap. Skolledarna har också ett särskilt ansvar för att säkerställa att skolan tar sitt kompensatoriska ansvar. Centralt för skolledarens uppdrag blir därmed att försäkra sig om att undervisningen håller hög och jämn kvalitet samt är likvärdig. Parallellt med detta har skolledare ansvar för att motverka mobbning och annan kränkande behandling på sin skola. Det är därför viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och att en sund och stimulerande arbetsmiljö erbjuds för såväl elever som lärare och annan personal.

Vi menar att skolledare allt för sällan har de förutsättningar som det breda uppdraget kräver. Obalanserna riskerar att ytterligare försämra den redan påfallande bristen på kontinuitet i skolledaruppdragen. Detta påverkar i sin tur attraktiviteten i yrkena, elevernas möjligheter till goda lärandemiljöer och riskerar på sikt att undergräva hela utbildningssystemets funktionalitet.

Därför kräver Sveriges Skolledare att:

• skolledares löner och övriga arbetsvillkor motsvarar det stora ansvar och de komplexa uppgifter de har. Skolledaryrket måste vara ett attraktivt karriärval för skickliga lärare.
• skolledarna har makt och inflytande över de resurser och processer som har betydelse för kvaliteten och möjlighet att uppfylla skollagen. Det kan betyda ekonomiska resurser till verksamheterna, men det kan också betyda tillgång till de stödfunktioner som krävs.
• skolledarnas förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet förbättras, exempelvis bör antalet medarbetare generellt inte överstiga 20 medarbetare per skolledare. Även i övrigt ska skolledare ha en arbetsmiljö som främjar hälsa och arbetsglädje.
• skolledare har tillgång till handledning som stöd i yrkesrollen. Det är särskilt viktigt att nyblivna skolledare har tillgång till exempelvis mentorer som stöd den första tiden i yrket.
• ledarskapskompetensen kan fördjupas under hela yrkeskarriären genom relevant fortbildning inom lärande och utbildningsledarskap. Detta kan exempelvis tillgodoses inom ramen för professionsprogrammet för rektorer.
• fler skolledare ska ges förutsättningar att beforska sin egen yrkespraktik för att på så sätt bredda den vetenskapliga basen för yrkesutövningen och ge fler skolledare möjlighet att grunda sin ledarskapsvision och sitt praktiska utövande på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Gemensam politik med Sveriges Lärare

I de frågor vi tycker lika kommer Sveriges Skolledare att samarbeta med lärarorganisationen Sveriges Lärare. Under det samlande begreppet Facken inom Utbildning kommer de två förbunden att arbeta mot följande målsättningar:  

• att ett yrkesliv som lärare eller skolledare ska löna sig ur ett livslöneperspektiv. Lönen måste spegla det ansvar och den komplexitet som uppdragen innebär.
• att arbetsbelastningen för skolledare och lärare minskar genom bland annat minimerade dokumentationskrav, stöd från relevanta yrkesgrupper, en tillgänglig och välfungerande elevhälsa som jobbar främjande och förebyggande samt en välfungerande studie- och yrkesvägledning.
• att lagar och kollektivavtal måste säkra förutsättningar för balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Lärares och skolledares kärnuppdrag runt undervisningen måste värnas.
• att lärares och skolledares yrkesetik värnas, vårdas och sprids.
• att arbetsgivarna säkerställer ett systematiskt arbetsmiljöarbete för såväl lärare som skolledare.
• att lärares och skolledares autonoma inflytande över verksamhetens behov stärks och säkras, det professionella friutrymmet att utföra det nationella uppdraget respekteras och att inflytandet över verksamhetsnära frågor ökar.
• att staten tar över huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolväsendet samt säkrar öppenhet och insyn. Staten måste också öka sin styrning av skolväsendet genom att bland annat regionalisera skolmyndigheterna.
• att staten tar ansvar för kompetensförsörjningen av lärare så att alla barn och elever undervisas av legitimerade förskollärare respektive legitimerade och ämnesbehöriga lärare.
• att staten tar över huvudansvaret för lärares och skolledares fortbildning genom att ett nationellt professionsprogram för legitimerade och behöriga lärare och rektorer inrättas.
  Professionsinflytandet över kriterier och innehåll i professionsprogrammet ska vara stort.
  Ett meriteringssystem upprättas parallellt med professionsprogrammet.
• att den skolnära forskningen och samverkan mellan skolan och akademin stärks, bland annat genom att fler lektorat inrättas i skolväsendet. Professionsforskningen måste utvecklas och lärarna och skolledarna måste ges förutsättningar att sätta sig in i och verka utifrån de senaste vetenskapliga rönen.
• att finansieringssystemet förändras genom en lägre skolpeng som ersätter friskolor efter deras faktiska uppdrag och/eller att en klassbaserad finansiering ersätter dagens elevpengsystem.
• att skattpengar avsatta för en likvärdig och kvalitativ skola ska användas till att möta de behov som finns i skolan. Vinst och marknadsskola ska fasas ut och till dess detta är genomfört ska eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Aktiebolag är inte en långsiktigt hållbar driftsform för att driva skolverksamhet.
• att det nuvarande systemet med entreprenader inom vuxenutbildningen ska ersättas med ett långsiktigt hållbart system som präglas av kvalitet, kontinuitet, långsiktighet och trygga anställningar.
• att en nationell reglering för musik- och kulturskolan införs och varje kommun ska vara skyldig att erbjuda musik- och kulturskola.
• att skolvalet reformeras i syfte att bryta skolsegregation och öka likvärdigheten, att en skolvalsperiod införs och att kötid slopas som urvalskriterium. Etablering av skolverksamhet ska regleras med hänsyn till demografi och arbetsmarknadens behov, inte kommersiella intressen.
• att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen omfattar alla offentligfinansierade skolformer.